Förändringsarbetet i fokus när Konstnärernas Riksorganisation firar 80 år - företräder fler yrkesgrupper och medlemmar

16/11/2017
Sedan 1937 har Konstnärernas Riksorganisation samlat konstnärer över hela Sverige. De politiska striderna har varit många både på riksnivå och lokalt. Föreningen och dess medlemmar har varit pådrivande för reformer som visningsersättningen, följerätten och MU-avtalet, men även för skapandet av Moderna Museet och kommunala konsthallar. I samband med 80-årsjubileumet går Konstnärernas Riksorganisation och Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare ihop för att bli en starkare röst i arbetet för bild- och formkonstnärernas villkor.

– Samarbetet mellan våra organisationer har pågått i ett par decennier. Genom att formellt gå samman under namnet Konstnärernas Riksorganisation blir vi starkare och kan ägna mer tid åt att förbättra villkoren för konstnärligt arbete. Våra medlemmars situation är likartad oavsett uttrycksform, säger Sanna Svedestedt Carboo, konsthantverkare och vice ordförande för Konstnärernas Riksorganisation.

Konstnärernas Riksorganisation samlar nu fler än 3300 bild- och formkonstnärer, och har lokalföreningar, regionstyrelser och talespersoner i landets län. Arbetet på lokal nivå har lett fram till ett stort antal kommunala och regionala beslut om exempelvis ateljéstöd, och tillämpningen av MU-avtalet och enprocentsregeln.

– Bakom i stort sett alla reformer som har gjorts för att stärka konstnärernas villkor finns ett engagemang och arbete av Konstnärernas Riksorganisation. Generation efter generation bild- och formkonstnärer har organiserat sig för att flytta fram positionen för konsten och konstnärerna. Ändå kvarstår stora utmaningar, säger Katarina Jönsson Norling, konstnär och riksordförande för Konstnärernas Riksorganisation.

Intresset för konsten är stort. Det görs sju miljoner besök på konsthallar, konstmuseer, konstföreningar och gallerier varje år och den offentliga konsten är ett av de mest tillgängliga konstnärliga uttryck vi har i samhället. När Sverige nu står mitt i en byggboom så är det allt fler kommuner som styr upp sitt arbete med enprocentsregeln för konstnärliga gestaltningar.

Den största utmaningen för konsten, vilket också regeringen slår fast i sin Handlingsplan för bild och form, är bild- och formkonstnärernas villkor och låga inkomster. Medianinkomsten ligger på 13 000 kr i månaden före skatt och många får arbeta utan ersättning för sin arbetstid åt offentliga utställningsarrangörer. Resultatet blir att konstnärerna ofta faller utanför socialförsäkringarna.

Så vad skulle Konstnärernas Riksorganisation önska sig i 80-årspresent?

– Den bästa 80-årspresenten från kulturminister Alice Bah Kuhnke vore att konsten blir en central byggsten i politiken för Gestaltad livsmiljö som presenteras i slutet av november och att de utlovade satsningarna på bild- och formkonstnärernas villkor verkligen blir av i regleringsbreven i december. Visningsersättningen bör räknas upp så den ligger i samma nivå som biblioteksersättningen och kraven på att offentliga utställningsarrangörer ska betala konstnärerna för deras arbetstid måste bli orubbliga, säger Katarina Jönsson Norling.

Under året har Konstnärernas Riksorganisation arbetat med flera stora projekt som har utmynnat i kartläggningar och rapporter: metodhandboken ”Så kan kommunerna kvalitetssäkra sin konstpolitik”, manualen ”Hot/Hat – Vem drabbas? Varför? Så skyddar du dig”, ”Årets konstkommuner 2017”, ”Bild- och formkonsten i siffror 2016” och ”Granskning av regeringens Handlingsplan för bild och form”. Dessutom har det gjorts en digital nyutgåva av jämställdhetsrapporten ”Konsten – så funkar det (inte)” av Vanja Hermele.

– Vad en pigg 80-åring kan önska sig? Att politikerna på alla nivåer lever upp till grundlagens skrivning om att den enskildes kulturella välfärd ska vara ett av tre grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Det borde innebära att konsten och kulturen genomsyrar alla politikområden på nationell, regional och kommunal nivå, säger Sanna Svedestedt Carboo.

I november lanseras undersökningen ”Konstbranschen i siffror” där Konstnärernas Riksorganisation har samlat aktörerna inom bild- och formområdet för att skapa en samlad bild av hur sektorn utvecklas. Projektet Konsten att Delta släpper även skriften ”Samverkan för mångfald - en nätverksmodell för kulturell integration och utbyte” i november. Den ger råd och inspiration till regioner som vill underlätta för utrikesfödda konstnärer.

– Så länge medianlönen för konstnärer ligger på 13 000 kr får vi som företräder konstnärerna lägga vår energi på att påverka konstens villkor. Vi firar därför vårt 80-årsjubileum genom att arbeta ännu hårdare för att förbättra konstnärernas villkor. Den dag som MU-avtalet ger en konstnär full ersättning för sitt arbete med en utställning lovar jag att vi ska ställa till med en riktig fest, men än så länge är det bara för oss att kavla upp ärmarna och arbeta på, säger Katarina Jönsson Norling.

För intervjuer, kontakta

Sanna Svedestedt Carboo, konsthantverkare och vice riksordförande Konstnärernas Riksorganisation, sanna@kro.se, 070-3303379
Katarina Jönsson Norling, konstnär och riksordförande för Konstnärernas Riksorganisation, katarina@kro.se, 076-827 76 00.

För researchfrågor om budgeten, kontakta: Pontus Björkman, pressansvarig KRO/KIF, pontus@kro.se, 073-7711850

Fakta årets rapporter
1. Konstnärsnämndens rapport som kom vid årsskiftet visar att medianinkomsten för yrkesverksamma konstnärer är 13 000 kr före skatt. Det är nästan hälften (54 %) av resterande befolkningens och 72 procent av hela konstnärsgruppens. Läs mer i vår sammanställning ”Bild- och formkonsten i siffror 2016”.
2. Metodhandboken ”Så kan kommunerna kvalitetssäkra sin konstpolitik”
3. ”Hot/Hat – Vem drabbas? Varför? Så skyddar du dig”
4. ”Årets konstkommuner 2017”
5. ”Granskning av regeringens Handlingsplan för bild och form”
6. Nyutgåva av jämställdhetsrapporten ”Konsten – så funkar det (inte)” av Vanja Hermele
7. Här finns en historiebeskrivning om Konstnärernas Riksorganisation som gjordes för fem år sedan. Några av de reformer som Konstnärernas Riksorganisation varit pådrivande för: Visningsersättningen (konstnärsstipendier genom Konstnärsnämnden och individuell visningsersättning genom Bildupphovsrätt i Sverige), instiftandet av Bildupphovsrätt i Sverige, följerätten, MU-avtalet, momsbefriad försäljning av konst när köp görs direkt av konstnär, kulturstiftelser blir skattebefriade, bild- och formkonst blir ett eget område inom Kultursamverkansmodellen, kommunala fristäder även för konstnärer, en nationell handlingsplan för bild och form, satsningar på konstnärernas villkor och offentlig konst i budgeten 2017, ateljéstöd och tillämpningen av MU-avtalet och enprocentsregeln i många kommuner och landsting/regioner.